Diversiteten bland gener som ger resistens (R) mot infektionssjukdomar är mycket stor i växtriket, särskilt i den effektorutlösta klassen av försvaret. Denna artikel beskriver interaktioner mellan växters effektorutlösta fösvar och patogeners effektorproteiner och undersöker evolutionära och genetiska mekanismer för uppkomsten av ny resistens. R-genprodukter har en typisk domänstruktur och interagerar både direkt och indirekt med patogeners effektorproteiner.Vid kontakt med ett effektorprotein utlöses en försvarsrespons som kan förhindra fortsatt patogen tillväxt. Flera genetiska mekanismer verkar samtidigt på R-gener, något som resulterar i en hög hastighet för uppkomst av nya R-varianter. Den intima samevolution som existerar hos många patogen-växtsystem formar det evolutionära utvecklingsmönstret av R-gener.

Enligt en erkänd hypotes, mutant selection window hypothesis, uppstår och upprätthålls antibiotikaresistens hos bakterier endast då antibiotikakoncentrationerna ligger över minimum inhibitory concentration (MIC)-värdet för en känslig, omuterad population. Det här skulle innebära att de låga antibiotikakoncentrationer man finner i miljön inte borde bidra till att upprätthålla resistens. Redan subinhibitoriska antibiotikakoncentrationer har dock visat sig ha effekt på bakterier genom att t.ex. öka mutationsfrekvensen hos bakterier, selektera för resistenta mutanter och ge upphov till nya sådana. Syftet med den här studien var att undersöka om en selektion vid låga antibiotikakoncentrationer sker också in vivo.

Orkidéer har länge utgjort en stor del av forskningen om pollinatörsförmedlad selektion på blomegenskaper. En anledning till intresset för just orkidéer är det stora antal arter i familjen som inte ger någon belöning till pollinerande insekter. Syftet med den här litteraturstudien är att få en överblick över vilka bedrägerimekanismer orkidéer använder sig av för att lura insekter att besöka och pollinera blomman samt se vilka blomanpassningar detta lett till och hur bedrägeri har evolverat. Orkidéer har flera belöningssystem utöver nektar som t.ex. vax, pseudopollen och doftoljor.

Kalvningssvårigheter och dödföddhet är problem som finns hos svenska mjölkkor och som ökat under de senaste åren, speciellt bland förstagångskalvare. Problemen försämrar kornas välfärd och kostar pengar för bonden. Flera studier har gjorts för att kartlägga så kallade quantitative trait loci (QTL) kopplade till kalvningsegenskaper och många kromosomregioner har hittats som kan innehålla gener som påverkar dessa egenskaper. En viss oenighet finns i resultaten från studierna, men flera studier har hittat QTL kopplat till kalvningsegenskaper på kromosom 4, 6, 7, 10 och 18. Sverige har inkluderat kalvningssvårigheter i det traditionella avelsprogrammet sedan 1995 men inga större genetiska framsteg har gjorts.

Genomic selection (GS) is used for selection of breeding animals of dairy cattle. GS is though not as extensively used within the beef industry. One reason for that is the low accuracy (rTI) of the breeding value that is of great importance for the final genetic gain. Causes to the low accuracy are high effective population size, a small reference population and a genetically differentiated population. There is however a market for genomic selection with High Density (HD) tests for beef cattle.

En del i avelsarbetet i en mjölkkobesättning är att kunna kartlägga vilka djur som har det bästa genetiska materialet att föra vidare till nästa generation för att nå avelsmålen. Den nya tekniken av kartläggning innebär att man analyserar det genetiska materialet hos djuren på DNA-nivå. Den metod som aveln fått en praktisk användning av idag är genomisk selektion. Från hösten 2008 (2008 för Holstein och 2009 för SRB) togs genomiska avelsvärden för de stora nordiska mjölkkoraserna i bruk i Sverige. Målet med denna undersökning är att analysera det nya verktyget inom husdjursavlen, dvs. genomisk selektion, och komma fram till vid vilka förutsättningar i mjölkkobesättningen som ett sådant genomiskt test blir attraktivt att använda för lantbrukaren.

I undersökningen presenteras skäl till att ta in en klassanalys vid utvärderingar även av den enskilda skolans verksamhet.Många undersökningar visar att det sker en social selektion vid övergången från grundskola till gymnasiet och därmed till yrkes- och studieval senare i livet. Det kan betyda att skolan endast i ringa mån, om ens alls, bidragar till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund. Denna undersökning visar att effekter av den sociala selektionen kan skönjas och att en klassanalys av verksamheten kan bidra till en förståelse av problematiken och därmed till effektiva åtgärder för utveckling.Undersökningen bygger på svaren från majoriteten av alla elever i år 5 och år 8 i grundskolan samt år 2 på gymnasieskolan i en mellanstor kommun. Enkäten var en ordinär enkät för utvärdering av skolverksamheten. Dessutom genomfördes intervjuer med tre av eleverna i år 2 på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program samt en av deras lärare.

Kalvningssvårigheter och dödföddhet är problem som finns hos svenska mjölkkor och som ökat under de senaste åren, speciellt bland förstagångskalvare. Problemen försämrar kornas välfärd och kostar pengar för bonden. Flera studier har gjorts för att kartlägga så kallade quantitative trait loci (QTL) kopplade till kalvningsegenskaper och många kromosomregioner har hittats som kan innehålla gener som påverkar dessa egenskaper. En viss oenighet finns i resultaten från studierna, men flera studier har hittat QTL kopplat till kalvningsegenskaper på kromosom 4, 6, 7, 10 och 18. Sverige har inkluderat kalvningssvårigheter i det traditionella avelsprogrammet sedan 1995 men inga större genetiska framsteg har gjorts.

Slutsatsen av denna studie är att hingstar på artificiell insemination inte verkar har sämre dräktighetsprocent än hingstar på naturlig betäckning. En annan slutsats som kan dras är att det inte är på grund av skillnader i betäckningsresultat som AI inte används mer utan handlar mer om andra aspekter. Uppfödare är eniga om att inseminering är en dyrare process än naturlig betäckning och det är mer pappersarbete. Seminstationerna menar mer att traditionen talar för sig själv och att uppfödarna hellre använder naturlig betäckning då man anser att hästarna ska få bete sig naturligt. Seminanvändningen bör öka mer då avelsdjuren ständigt ökar i värde och man blir mer rädd om sitt avelsmaterial..

Sammanfattning Utgångspunkten är tidigare selektionsforskning som visat att, ju tidigare man är född på året desto större är chansen att klara sig genom selektionsprocesserna. Studiens syfte är att undersöka åldersfördelningen mellan innebandyspelade individer på tre olika ungdomsnivåer. Studiens empiri behandlar både flickors och pojkars åldersfördelning. Genom att kvartalsindela individerna ges möjligheten att se om den fysiska mognaden spelar någon roll i innebandyns selektionsprocess. För att kunna genomföra en kvartalsindelning så krävdes det tillgång till individernas sex första siffror i personnumret. Genom att studera officiella dokument så erhölls dessa uppgifter. En kvantitativ metod användes och 1482 individer ingick i studien.

Denna litteraturstudie har utförts med syftet att redogöra för hur husdjursavel kan användas för att minska den negativa miljöpåverkan från animalieproduktion. Animalieproduktion påverkar miljön negativt genom husdjurens utsläpp av växthusgaser, främst metangas. Litteraturstudien behandlar huvudsakligen idisslare eftersom den största delen av de totala metanutsläppen, från husdjur, härstammar från dem. Metangas bildas under den mikrobiella fermenteringen som sker i våmmen hos idisslare. Fermentering av foder med hög smältbarhet resulterar i mindre metanbildning jämfört med foder med låg smältbarhet.

En välfungerande bagge är av största vikt för en effektiv och framgångsrik fårproduktion, eftersom man i de allra flesta fall använder sig av naturlig betäckning med en frigående bagge. När man gör en så kallad breeding soundness evaluation för att utvärdera baggars potentiella reproduktionsförmåga ingår flera olika moment i undersökningen, bland annat pungomkretsmätning och palpation av könsorganen. Dessa undersökningar görs för att upptäcka eventuella sjukliga förändringar i baggens könsorgan och för att kunna välja bort avelsbaggar med en potentiellt sämre reproduktionsförmåga. Mätning av pungomkretsen är ett objektivt och upprepningsbart mått på baggens spermieproducerande förmåga, eftersom det finns ett starkt samband mellan spermieproduktionen i testiklarna och dess omkrets. Dessutom har egenskapen en hög arvbarhet. Baggar från olika fårraser skiljer sig markant åt inte bara vad gäller storlek och vikt utan även vad gäller testiklarnas storlek och form.

Denna litteraturstudie har utförts med syftet att redogöra för hur husdjursavel kan användas för att minska den negativa miljöpåverkan från animalieproduktion. Animalieproduktion påverkar miljön negativt genom husdjurens utsläpp av växthusgaser, främst metangas. Litteraturstudien behandlar huvudsakligen idisslare eftersom den största delen av de totala metanutsläppen, från husdjur, härstammar från dem. Metangas bildas under den mikrobiella fermenteringen som sker i våmmen hos idisslare. Fermentering av foder med hög smältbarhet resulterar i mindre metanbildning jämfört med foder med låg smältbarhet.

Denna studie omfattar mobbning inom föreningsidrotten, vi har valt att undersöka om Malmös idrottsföreningar har någon nedskriven antimobbningspolicy och/eller ? handlingsplan och därutöver har vi intervjuat tio föreningar om hur de konkret arbetar med mobbningsfrågor. Vi har också valt att titta på samverkan mellan skolan och idrottsförening vid mobbnings incidenter. Studien bygger på kvalitativ forskningsmetodik, totalt 14 intervjuer. Anledningen till varför studien grundar sig i kvalitativ metod är för att vi vill se orsaken bakom fenomenet, ej generalisera svaren samt att den är mindre resurskrävande.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om jag kunde få barnen att första att matematik är en naturlig del av deras vardag och om deras antalsuppfattning kom att förbättras under den här tiden. Undersökningarna till mitt examensarbete utförde jag på en friluftsförskola i norrbotten och försöksgruppen bestod av åtta barn i åldrarna fyra till sex år. Tillsammans med dem har jag gjort olika matematikaktiviteter. För att kunna "mäta" barnens utveckling har jag använt mig av kvalitativ intervju och under samma tillfälle fick de även utföra en liten räkneövning, dessutom har jag analyserat barnens teckningar. Jag tycker att jag har lyckats med att få barnen att förstå att matematik är en naturlig del av deras vardag men jag kan inte säga att jag har lyckats medatt utveckla barnens antalsuppfattning..